Gruppmöte på kontor

Bra arbetsmiljö, bättre arbetsro

Trivsel på arbetsplatsen är centralt för att utföra ett bra jobb. Varje år förloras miljarder i sjukbortfall och frånvaro som hade kunnat avhjälpas. Att se över den ergonomiska situationen är viktigt i det proaktiva arbetet för en positiv arbetsmiljö. Detta gäller särskilt för kvinnor, som utgör en utsatt grupp i arbetslivet.

Många arbetsplatser är idag anpassade efter män och deras standarder.  Den svenska genomsnittsmannen är i snitt 24 centimeter längre än den svenska genomsnittskvinnan, vilket naturligtvis påverkar den fysiska miljön. Även yrken som inte innebär fysiskt arbete präglas av en standard som är konstruerad efter kroppar som är betydligt större än kvinnors. Skillnader i längd och vikt kan vara kopplade till kön, men många andra faktorer spelar in. Olika typer av funktionsnedsättningar, smärtproblematik och andra förutsättningar och behov bör uppmärksammas i strävan efter en arbetsplats som kan justeras och anpassas efter samhällets mångfald av kroppar. I ett kontorslandskap kan det innebära skrivbordsstolar som är ergonomiskt utformade, höj och sänkbart skrivbord, en genomtänkt ljudmiljö som skyddar från buller samt datorer med inställbara skärmar och skrivbord. Det är också viktigt att sätta upp regler för beteende och uppförande i det flexibla kontorslandskapet – hur ser ljudnivåerna ut för telefonsamtal, hur får man avbryta varandra i arbetet, var sker diskussionerna? De nya arbetsmiljöerna innebär en större flexibilitet och ökad möjlighet till kommunikation till kollegerna, men kan också bli en stressfaktor. Så länge man visar varandra hänsyn och utgår från hyfs och vett brukar det gå bra.

????????????????????????????????????????

Ergonomi utanför kontoret

I andra arbetsmiljöer är de fysiska påfrestningarna större. I restaurang, industri och vård förekommer ofta tunga lyft och praktiska göromål som ställer höga krav på medarbeternas fysiska förmågor. Även skyddsutrustning och maskiner bör vara anpassade efter många olika kroppar. Arbetsmiljöverket uppger att kvinnor i större utsträckning är sjukskrivna än män och att denna utveckling har ökat sedan 1980-talet. Utöver psykosociala och ekonomiska faktorer uppges belastningsskador vara den främsta orsaken till sjukfrånvaro, både för kvinnor och män. Arbetsmiljöverket arbetar aktivt för att granska arbetsplatser ur genusperspektiv, och för att säkerställa att människor inte skadas eller bli sjuka av sitt arbete. 2015 kommer en redovisning där resultatet av dessa insatser presenteras. Det ska sedan integreras i den ordinarie verksamheten och får kosta maximalt 20,5 miljoner kronor.

Scroll to top